Blombuketter – man tager vad man haver!

048

103

 

117

104 (2)

Jag längtar så efter vår och sommar! Alltid såhär års så ser jag längtansfullt ut på odlingsbänkarna och växthuset och det riktigt kliar i fingrarna att få gå ut och gräva i jorden igen! Det dröjer ett bra tag ännu innan det blir dags att hämta in färska blommor, men i brist på såna så pyntar jag ibland med riktiga fejk-blommor – siden och plast, gamla och nyare, loppisfynd eller ärvda. I brist på den riktiga varan får dom duga, och det är inte så dumt det heller!

P.S. Frökatalogerna har redan kommit, så vill man få sin trädgårdsfix redan nu är det bara att klicka hem en sådan och sen sitta och fantisera och planera den kommande odlingssäsongen! I år tänkte jag bl a pröva på lite rosa krasse och massor av jättegod grönkål!

 

Följ Tedags hos Tant Ninette på| Bloglovin’ | RSS | Instagram | Pinterest | Facebook

Barn på nätet – såhär gör vi

När barnen var små hade vi en låst hemsida där vi visade upp allt möjligt från barnens liv, men bara till en begränsad publik. Sen när dom blev större blev det svårare med gränserna: vad kan man visa upp på nätet, vad är för mycket, vad är för lite? När jag började med min blogg drog jag därför gränserna rätt så hårt, och försökte göra mina barn så anonyma som möjligt på bloggen plus att barnen var för små för att riktigt förstå vad en blogg var. Med tiden har jag ruckat på gränserna, för ungarna vill faktiskt vara delaktiga ibland! Så dom får vara med på olika håll på bloggen och facebook, men bara om vi först frågar dem om lov.

”Är det okej om jag lägger upp den här bilden?”

”Det betyder i så fall att precis ALLA får se den”

”Det är ungefär som att lägga upp den i en tidning, dvs alla dina kompisar och deras föräldrar och alla andra kan också se den”

Om ungarna är okej med det så brukar jag lägga upp bilden eller vad det nu är. Ibland händer det att barnen själva säger ”Mamma lägg upp det här!” utan att det är nåt som jag antingen tycker 1. behöver finnas på nätet eller 2. är lämpligt att lägga upp. Då brukar jag säga ”Det är jättefint det där som du håller på med, men det är inte lämpligt att lägga upp sånt på nätet. Men jag har det här fotot så vi kan ha med det i vårt fotoalbum!”.

Jag brukar skriva om barnen ibland, ofta indirekt när jag t ex har skrivit om hur det är att ha barn med speciella behov. Då brukar jag försöka tänka på ett snack vi hade en gång med vår terapeut: Det blir konstigt om vi helt utelämnar barnen från texter om vårt liv, från facebook och från bloggen, bara för att två av våra barn är adopterade. Vi ska få vara en familj som alla andra vi också, och skriva om våra barn och lägga upp bilder så som andra också gör. Terapeuten tyckte det är okej att skriva om våra barn så länge vi gör det kärleksfullt.

Det är där jag tror att den viktiga gränsdragningen går – är det här kärlek, eller är det exploatering? Alla texter som kan hjälpa våra barn, som kan få vuxna i deras omgivning att tänka till ett tag eller skolkompisars kompisar att sluta använda vissa ord med sina barn är bra, tycker vi. Att utelämna barnen med specifika symtom och beteenden – det är inte okej, men att skriva allmänt så att folk lite kan förstå hur det är och framför allt, att kanske hjälpa andra familjer som är i liknande situationer och som inte vet vad dom skall ta sig till – det är okej.

Alla texter och bilder om ”Se så fint barn jag har!” är kärlek. Det är att visa hur stolt man är över sitt barn och det bidrar till en bra självkänsla. Det är bra att växa upp med föräldrar som skryter om en, som tycker man är den mest fantastiska människan i världen. Det behöver alla få växa upp med, och så länge barnet själv är okej med att man lägger upp just den bilden så kan man lugnt kamma in alla komplimanger och gillanden som man får, och bara vara stolt!

Jag tror att det är jätteviktigt att vi funderar över vad vi gör på nätet, var våra gränser går, vad vi tycker är okej, och framför allt tänker på att respektera våra barn. Inte låta barnen bestämma helt över vad som läggs ut på nätet, för dom är inte kapabla att fatta såna beslut (deras hjärnor växer och mognar ända in på 20-års åldern), och respektera deras nej när dom säger nej.

Framför allt behöver vi prata med våra barn om internet och vad det är och hur man skall bete sig på internet. Det finns ingen som undervisar våra barn i det, om inte vi själva gör det!

Precis som vi lär ut att man inte ska prata med främmande människor eller säga var man bor åt främmande, behöver vi lära ut att detsamma gäller på nätet. Man skall inte chatta med främmande människor om det känns obehagligt. Man skall inte skicka sin bild till främmande personer. Man skall inte skriva sitt eget namn på nätet förrän man är tillräckligt gammal att veta vad man gör. Och framför allt ska man alltid fråga om lov först innan man lägger upp en bild på någon annan!

049

Följ Tedags hos Tant Ninette på| Bloglovin’ | RSS | Instagram | Pinterest | Facebook

I pysselrummet

042

  Idag blev det brist på ord, av ingen annan anledning än att jag är lite trött. Så idag blir det en titt in i … [Fortsätt läsa]

En rosa hall piggar upp!

333

Jag är så glad att vi har en sån här färg på våra hallväggar! Det är minsann bästa botemedlet när det är grått och trist ute. Som att gå igenom ett … [Fortsätt läsa]

Niklas superenkla superläckra grönkålssallad (även kallad ”Så får man ungarna att äta grönkål!”)

001

Grönkål är bland det mest hälsosamma som finns, men det är inte det lättaste att få i mina barn. Kära maken kom däremot på tricket - att göra en så … [Fortsätt läsa]

Red

038

Red is not a prominent colour in my home (that would be hot pink and aqua!), but I use it as an accent colour a bit here and there. A little bit of … [Fortsätt läsa]

Odödlighetsfrågan & telomerer – vill vi leva i hundratals år?

Tänk om vi kan leva hur länge som helst - vad händer med våra samhällen då? Vad händer med miljön? Blir vi kanske tvungna att ha mer långsiktig … [Fortsätt läsa]

Försenade nyårslöften

6tag_170115-143021

Såhär ser jag ut just nu:   Såhär såg jag ut för två månader sen: Jag vill helst inte se ut så, för inte nog med att det är … [Fortsätt läsa]

Dags för lite kortpyssel!

004

Äntligen dags för mej själv att pyssla lite i min pysselhörna! Den senaste tiden har ungarna ockuperat den, suttit här och ritat och pysslat eller … [Fortsätt läsa]

DIY vas av glödlampa (ett pyssel som verkligen säger hur mycket jag har haft att tänka på det senaste året!)

009

Igår läste jag om Cindy Ekman som hade gjort en glödlampevas, och en sån hade jag ju tänkt göra i evigheter, men bara inte fått gjord (trodde jag). … [Fortsätt läsa]