ninette & niklas

Vår resa till Sydafrika - januari 2007

Vi åkte till Johannesburg med Air France. Resan fixade vi genom Lars på FDM Travel - kan rekommenderas! Han var guld värd, fixade allt genast och visste precis hur han skulle beställa allt, inklusive Carolines resa från Stockholm. Air France valde vi därför att man hos dem får ha 10 kg mer bagage än övriga flygbolag, när man åker på en adoptionsresa. Det behövdes. Vi hade så många presenter med så vårt bagage vägde över 80 kg på ditvägen och 85 kg på hemvägen (vi hade shoppat massor) och vi fick ha max 90 kg med.

Martie - jättesnäll, bra på att organisera, fixar allt!

I själva Sydafrika arrangerades hela vår vistelse och alla våra resor omkring av Martie på Break-Away Travel. Martie är en dam som arrangerar resor i Sydafrika för bland annat adoptivföräldrar, men även övriga kan anlita henne. Vi kommer helt klart att anlita henne och Denzil som jobbar för henne nästa gång vi reser till Sydafrika. Där kan man snacka om en prisvärd service - de ställer upp praktiskt taget dygnet runt och skjutsar en överallt med kort varsel. De kommer med massor av goda praktiska råd och vet vart det lönar sig att åka och vilka områden man skall hålla sig borta från. Vi var förvånade över hur billiga de var med tanke på kvaliteten på deras service.

Martie hämtade oss personligen från flygfältet med en buss. Hon hade med sig bilbarnstolar och såg till att all barnutrustning dök upp på gästhuset. Hon bokade gästhuset åt oss och hotellrummen på Sun City. Hon tog hand om att bekräfta vår hemresa för vår del. Hon körde oss slutligen till flygfältet och såg till att vi blev incheckade som vi skulle (det var skönt att ha hjälp med det, skulle annars ha kunnat bli problem).

Sun City:

Lost City - lyxhotellet

Skoj ställe om man tänker på det enbart som en vattenpark. Vi var inte alls intresserade av Casinodelen, åkte dit enbart för att simma och det fick vi också göra - det var härligt och avkopplande och Noel stortrivdes! Servicen på hotellet var utmärkt och vi åt jättegod roomservicemat. Vi åt även från lunchbuffeten och den var verkligen jättebra.

småbarnens berg, Adventure Mountain

Elstree:

Vi bodde i den största lägenheten i Elstree Mansions, den med 3 sovrum och den var jättestor (cirka 140 kvadrat). Huset är gammalt, men relativt nyrenoverat och jättefint. Det enda negativa var att barn inte får springa runt omkring, för då störs grannen nedanför så vi måste säga till åt Noel hela tiden, men det gjorde vi gärna bara för att få bo i den härliga lägenheten. Hon som har hand om uthyrningen av både Elstree och The Rose heter Jo-Ann och hon var jättetrevlig och väldigt gästvänlig. Det var bara att snacka med henne om det var nåt, men det gjorde vi inte en enda gång, allt var alldeles utmärkt.

På denna holländska hemsida finns bilder från en annan av lägenheterna i Elstree, den med 2½ rum

I den ena trappuppgången står en dator på ett skrivbord. Den får man använda om man vill, vet inte vad det kostar, men det är knappast så dyrt. Jo-Ann försöker fixa ett trådlöst nätverk och det var också det som vi använde, men det fungerade ganska dåligt. Niklas skrev en manual åt henne och gav henne tips om vad hon kan göra för att få det att funka bättre, så det kommer säkert att fungera bättre i framtiden. Jo-Ann sa i varje fall att det är nåt som hon vill ha att fungera, viktigt för gästerna.

Även då internet fungerade så fungerade det sämre än vad vi är vana vid. Vädret störde ibland och den första veckan vi var där hade vi regn och åskväder varje kväll som inverkade.

Ute på framgården finns en liten avhängnad del av gården och där finns en liten plaskpool. Den är grund i ena ändan och djup annars och var helt perfekt för att kyla av sig. Vi badade i den minst en gång varje dag.

I lägenheten fanns endast såna där gammaldags vattenblandare, dvs man vred på varma och kalla vattnet skilt för sig. Det stora badkaret var enormt, vi kunde bada nästan hela familjen i det på en och samma gång.

De s k dubbelsängarna i två av sovrummen var rätt korta. Niklas kunde inte sova rak i en sån säng utan måste sova på tvären. Sängarna i Noels rum var kortare så där kunde han sova utan bekymmer (han är ca 185 cm lång). Niklas och jag turades om att sova i sovrummet med breda sängen. En av oss sov hela tiden i Noels rum i extra sängen, så för oss blev det aldrig ett problem att dubbelsängen var så kort.

Varje vardag dök tre tjejer upp iförda uniformer och små mössor och städade lägenheten. De hade ingen dammsugare utan sopade golven med en vanlig sopborste. De städade allting och bytte ut handdukar varje dag. En av tjejerna erbjöd sig att tvätta våra kläder för hand. Man kunde också skicka kläderna till dry cleaning, men då hade det blivit dyrare hörde vi. Vi var nöjda och glada med att låta henne sköta handtvätten. Vi hade tänkt att tvätta kläderna själva eftersom varken Ninette eller Noel tål vanligt tvättmedel så vi hade allergivänligt tvättmedel med. Tvätttjejen använde vårt eget tvättmedel, tvättade kläderna för hand i badkaret och hängde upp dem att torka. Oftast när vi kom hem var kläderna torra (de torkade fort där nere i sommarvärmen), strykta och ihopvikta, eller så låg de och torkade på diverse ställen i lägenheten. Tjejen ville ha 40-60 rand per tvätt, inte särskilt mycket tyckte vi och vi var glada att stöda henne för hon verkade vara både företagsam och en som skötte sitt arbete bra. Det var dessutom jätteskönt att själva slippa tvätta utan i stället bara få färdigstrykta kläder!

Elstree ligger nära Union Buildings uppe på en backe. Detta med backen var inget problem för oss som gärna går en hel del, man fick äta lite mer godis på kvällarna bara ;-) Vi var ute och gick en hel del, men enbart på dagen. På kvällarna/natten skall man inte ge sig ut på gatorna, inte ens på de säkraste ställen i staden dvs där som vi bodde. Då vi skulle på utflykter avtalade vi med Denzil eller Martie och så kom dom och hämtade oss från guesthouset.

vy över Pretoria sett från Union Buildings

Eastwood-köpcentret ligger ca 10 minuter från Elstree. I Eastwood finns två bra restauranger - Cafe 41 som serverar allt möjligt bl a medelhavsmat och jättegott sydafrikanskt kött (rekommenderas!) och Harrie's som är ett pannkaksställe och serverar tjocka pannkakor med alla möjliga goda fyllningar (vi älskade den med Bobotie). Där finns även en bra souvenirbutik och en Woolworth's livsmedelsbutik med lyxiga grönsaker och frukt. Finns också en kamerabutik, en dry cleaners, ett pizzaställe och ett vanligt caf'e, men dem testade vi inte, förutom kamerabutiken där de var riktigt vänliga och trevliga.

Det lönar sig att gå en gata upp från Eastwood och så gå en parallelgata till Church Street när man skall gå hem. Church Street är nämligen rätt så trafikerad och trottoaren är ganska smal, så vi tyckte att det var skönare att gå längs med någon av parallelgatorna och njuta av att se på alla fina hus och ambassader.

Elstree ligger ungefär en halvtimmes promenad från Hatfield-köpcentret (20 min om man går snabbt utan barnvagn som jag och Caroline gjorde en gång). Hatfield-köpcentret är ett litet center med flera trevliga butiker och restauranger. På söndagar har de en marknad på parkeringsplatsen och där kan man verkligen fynda! Om ni har chansen att besöka marknaden så passa på och köp hem souvenirer - de var allra billigast där av de ställen vi besökte.

Pretoria:

Man klarar sig bra på engelska överallt, men det är alltid skoj att kunna några fraser på nåt annat språk också. "Hej" heter "tobela" på nord sotho som är ett språk som talas rätt flitigt i Pretoriatrakten. Många pratar också zulu, hej på zulu heter "Sawubona" och det hör man lite överallt, hör till allmän sydafrikansk slang tror vi.

Överallt frågar folk "How are you?". Då ska man svara "Fine, how are you?" och vänta på deras svar. Ibland får man långa historier, men oftast säger de också enbart "Fine". Detta gäller typ alla mänskor man möter, vare sig det är nån man känner bättre eller om det är en servitör på ett caf'e. Man har en helt annan kultur för kontakt i SA än vi är vana med från Norden där folk knappt tittar på varandra ens.

Man brukar ge ca 10% dricks när man är ute och äter nånstans. Martie sade att det var okej att ge städerskorna på guesthouset ca 50 rand efter två veckors städning, men vi gav det dubbla och dom var jätteglada över det. Det lönar sig att gå omkring med lite småpengar lättillgängligt. Överallt vill folk hjälpa en med kassar och allt möjligt (detta hände enbart för oss när vi var tillsammans med Martie, så vi var säkra på att det var okej). Sydafrika har ca 40% arbetslösa så folk försöker hitta på alla möjliga jobb bara för att förtjäna lite pengar.

Turerna vi var på:

Vi åkte som sagt till Sun City. Var även en trip till zoo, Soweto, Mamelodi, botaniska trädgården och ett par gånger till Menlyn.

Pretoria zoo sägs vara en av de bästa djurparkerna i världen. Vi har inte sett så värst många sådana, men det var helt klart den bästa vi har besökt! Det var jätteskönt att gå runt, massor med fina planteringar och bra planerat. Djuren såg ut att ha relativt bra plats också, det kändes som att de hade det rätt okej där. Det var jätteskoj att vara där, speciellt för oss vuxna som gick omkring och såg på alla blommor och planteringar och var imponerade av lejonens vrål. Noel tyckte det blev lite långtråkigt och Nosipho bara sov, men om man har barn som gillar djur så är det helt klart rätta stället att komma till (Noel är inte så jätteförtjust i djur och är lite rädd för giraffer).

Lejonen vrååååålade!

Soweto: Denzil guidade oss i sin bil genom Soweto. Det var verkligen jätteintressant, nästan den mest intressanta turen vi åkte på. Vi fick se både fattiga och rikare delar av Soweto och det kändes tryggt och säkert att åka där med Denzil som kände till området. Vi åt mat på en liten restaurang som låg granne med ärkebiskop Tutus hus och bara ett stenkast från Mandelas hus, men Denzil tyckte det började bli för turistigt där och att det började vara tid för honom att hitta ett nytt matställe med färre turister. På gångavstånd från restaurangen fanns Hector Pieterson's Museum som är ett museum till minnet av den unga pojke som dödades av polisen i Soweto på 70-talet. Det lär vara ett museum värt att besöka, men vi hade tyvärr inte tid att besöka det så det får vi ta en annan gång.

de fattigaste delarna av Soweto. Den blå plastgrejen till vänster är en toalett.

Ett gammalt kraftverk hade gjorts om till ett konstverk i stället, med Nelson Mandela i mitten. Nelson Mandela är mycket älskad och vördad i Sydafrika.

Mamelodi: Eftersom Nosipho är född i Mamelodi tog vi oss en tur även dit. Mamelodi är ett av Pretorias townships. Det är mycket mindre än Soweto och verkade mer välmående tyckte vi. Liksom i Soweto fanns det rikare och fattigare delar, och ofta nära inpå varandra, men allt kändes gladare och friare och mer välmående än Soweto. Martie sa att Mamelodi har ändrat sig mycket under de år hon har guidat där. Tidigare fanns där massor av små skjul, men nuförtiden byggs de om till riktiga hus i allt högre grad. Vi åkte förbi det sjukhus där Nosipho föddes, Mamelodi Hospital.

De botaniska trädgårdarna i Pretoria var jättefina tyckte vi. De låg på ett rätt så stort område så man kan lätt gå en hel dag runtomkring på alla små stigar och bara fördriva tiden med att se på alla fina blommor och planteringar och fåglar som bor där. Området är uppdelat i många mindre områden med små stigar eller större vägar mellan dem. Vi såg bland annat några Ndebele-hus. Inne i dem fanns utställningar om ndebele-folket och vad de odlade. Utanför fanns olika medicinalväxter. Andra områden var t ex ätbara växter, succulenter, kaktusar. Har man tur kan man även se klippgrävlingar, rock dassies, som ser ut som tjocka marsvin och som är släkt med elefanterna. Vi såg några stycken, men hann inte få dem på bild. Såg dem också på zoo där de låg och halvsov i sommarhettan.

Utanför området finns en fin restaurang med bra mat. Man kan även ha med sig sin egen picknickkorg till de botaniska trädgårdarna, eller beställa en från restaurangen på förhand.

Ndebelehus i botaniska trädgården

Menlyn Mall är ett av Sydafrikas största köpcenter. Det tävlar med ett köpcenter i Cape Town om att vara störst, och där fanns verkligen många butiker. Det känns absurt att Menlyn ligger bara en kort sträcka från Mamelodi och fattigdomen, men så är det i Sydafrika, kontrasternas land.

Vi passade på att shoppa loss när vi var i Menlyn och skulle få skjuts hem med Martie. Köpte bl a massor av mat i den stora Checkers som låg ganska nära den ingång som Martie alltid parkerade vid. Vi köpte massor av vatten, kött, frukt och annan mat och lastade så allt in i Marties lilla buss. Mycket behändigt! I övrigt köpte vi mat i Eastwood, men speciellt vattnet som vägde rätt så mycket passade vi på att köpa de gånger vi åkte med Martie.

Menlyn Parks hemsida

Att ha en storebror med:

Noel var 3½ år när vi åkte. För att han skulle ha det så bra som möjligt bjöd vi kusin Caroline med på resan. Hon var guld värd! Alla borde ha en Caroline med på sin resa, det underlättar massor. Hon lekte med Noel när vi behövde snacka viktiga saker t ex med Eva och tog hand om Noel jättebra. Han var jätteledsen över att hon inte skulle komma och bo hos oss efter resan.

Vi bodde som sagt i den stora lägenheten i Elstree och det var jättebra. Noel hade ett eget rum med två sängar. Ibland sov Niklas i den ena sängen, ibland sov jag. Caroline hade ett eget rum med en bred säng och badrum.

Vi hade köpt en del leksaker och tidningar åt Noel redan när vi åkte. Vi åkte till Menlyn andra dagen i SA och köpte mer där. Det var jättebra att hela tiden ha nånting kul på reserv åt honom, det behövdes. Efter att vi fått bebisen tyckte han ibland att det var lite jobbigt, speciellt när han var lite trött. Vi hade med oss en egen paraplyvagn åt honom och den använde vi massor på alla våra långpromenader, Menlyn- och zoobesök. Ibland somnade Noel i den och då var kvällen räddad för då var han på bra humör.

Vi hade med oss massor med DVD-filmer till Noel, tänkte att han kunde se dom på datorn när han hade tråkigt. Tror han såg på en-två filmer, annars såg han mest på TV. Det fanns många jättebra kanaler, bland annat tre barnkanaler med massor av tecknade serier som Noel gillade. Vi vuxna såg mest på filmkanalerna dom kvällar vi lyckades hålla oss vakna så länge (somnade för det mesta kl 21).

Vi hade med oss vår paraplyvagn åt Noel, en MacLaren Techno XT. Vi fick låna en vagn åt Nosipho, men det var skönt att ha en egen med åt Noel. Vi var speciellt glada för den på hemvägen, eftersom det visade sig att de inte har några som helst trolleys på flygfältet efter att man gått genom securityn. Vi kunde lasta vagnen full med allt vårt handbagage i stället, det var skönt.

Allmänna tips:

Allt som är gjort i Sydafrika är jättebilligt där. Det som är importerat kostar ungefär samma som i de nordiska länderna. Det finns flera klädkedjor som är jättebilliga, t ex Mr Price och Jet. De finns i både Menlyn och Hatfield-köpcentren. Deras storlekar för vuxna var rätt stora, både jag och Caroline köpte kläder i en storleksklass mindre än vad vi brukar, vilket var kul!

Om ni bor i ett land och är medborgare i ett annat land så lönar det sig att ta passfoton på barnet direkt när ni får det. Man vet aldrig vad ambassaderna har kokat ihop, så ifall man inte är helt 100% säker hur proceduren skall vara så lönar det sig som sagt att ha ett passfoto bara för säkerhets skull. Det gjorde inte vi, och även om det inte var ett större problem så blev det extra stress för oss, speciellt som tanten på danska ambassaden var en riktig hagga som helt klart inte jobbade bra under stress.

Man fick låna all babyutrustning som man behövde och bilkuddar till de äldre barnen. Om babyn blir sjuk så hjälper Eva med allt, fixar läkare och allt. Alla var jättehjälpsamma och verkar jobba dygnet runt för att man ska ha det bra. Det går bra att lämna hjärnan hemma och bara förlita sig på Martie, Denzil och Eva, vilket vi gjorde. Det var skönt!

Vi åkte i januari, dvs när det är sommar i sydafrika. Temperaturen var ca 30-37 grader varje dag, men det kändes inte alltför hett eftersom det samtidigt var rätt så torrt. Vi hade mycket vatten med oss överallt och drack massor.

Fakta om Sydafrika januari 2007

	Finland	Danmark	Sydafrika
Invånarantal	5.2 miljoner	5,4 miljoner	45,4 miljoner
Huvudstad	Helsingfors	Köpenhamn	Pretoria
Area	338,145 km2	43,098 km2	1.22 million km2
Huvudspråk	finska, svenska	danska	11 official languages including English, Afrikaans, Sesotho, Setswana, Xhosa and Zulu
Religion	Kristendom	Kristendom	Kristendom, Islam, diverse inhemska religioner
Livslängd	75 (män) 82 (kvinnor)	75(män) 79 (kvinnor)	47 (män) 51 (kvinnor)
valuta	euro	krona	rand
BNP per kapita	$32 790	$40 650	$3,630
internetdomän	.fi	.dk	.za
tel.kod	+358	+45	+27

Sydafrikas nationalblomma heter Protea cynaroides, Kungsprotea.