Nytt på sidan:
Många afrikaner har torr hud. Vi smörjer in barnen med vanlig fuktighetskräm vid behov. Använder Essex fuktighetskräm som är utan parabener och parfym.
Vid varje blöjbyte sprayar vi lite olja på (decubal olja, parfymfri, köpt på danskt apotek) vilket funkar jättebra.
Hårbottnen glömmer vi ibland, och då blir det jättetorrt, fjällar och kliar. För att motverka det smörjer vi in det antingen med kokosolja eller Decubaloljan.
Många mänskor världen över har ett slags födelsemärken som kallas mongolfläckar. Dom ser ut lite som blåmärken, så det kan vara bra att informera läkare och omgivning om ens afrikanska barn har såna fläckar så att dom inte misstänker barnmisshandel i onödan. Nosipho har en sådan mongolfläck på halsen.
Mer information finns bland annat här
Vårt hudpigment kallas för melanin och det är det som
gör att vi har den hudfärg vi har. När man solbadar ändrar
melaninet färg och blir mörkare. Folk som har mörkare hud
har alltså mera melanin i huden. Att ha mer melanin ger ett visst
skydd mot solen, men inte ett fullständigt skydd. Mycket mörk
hud har en naturlig solskyddsfaktor på ungefär 13 och filtrerar
dubbelt så mycket UV-strålning som ljus hud. En faktor på
13 hindrar inte all strålning från att tränga in i huden,
och speciellt inte om man utsätts för extremt mycket solljus.
Det är skillnad på solljuset här uppe i Norden och i mer tropiska trakter. Precis som vi själva skyddar oss mer när vi är på solsemester skall vi också skydda vårt mörka barn mer.
Hudcancer är en lika allvarlig sjukdom för alla oberoende av hudfärg. Det finns flera varianter av hudcancer och en del är mer vanliga, andra mindre vanliga hos mörka mänskor. Malignt melanom ser olika ut hos folk ur olika folkslag.
Ju ljusare du är och ju fler födelsemärken du har, desto större risk för hudcancer. Risken för hudcancer är 20 ggr större hos ljusa mänskor än hos mörka. Trots det är prognosen sämre för mörka mänskor som har fått hudcancer, i varje fall i USA där mörka mänskor är sämre ställda socialt sett. Det kan vara svårt att se vad som beror på de sociala förhållandena, vad som beror på att mörka mänskor överlag inte använder solkräm. Man vet alltså inte om mörka mänskor är mer benägna att få en svårare form av hudcancer eller om det är sociala faktorer som spelar in i resultaten.
Det är svårare att upptäcka förändringar i den mörka huden än hos ljusa mänskor. Ett sätt som visat sig vara bra på alla former av hudfärger, även mörka, är dermoskopiska undersökningar. Att de förändringarna med blotta ögot kan ibland vara omöjligt, men dermoskopet ser även sådanna svårdiagnosticerade förändringar.
All hudcancer beror inte på solexponering. Mörka mänskor har t ex större risk att utveckla hudcancer på de områden på kroppen som är ljusare och inte utsätts för solljus, dvs under fötterna, i handflatorna, under naglarna, och även på könsorganen och i munnen (slemhinnemelanom). Man ska därför vara extra uppmärksam på dessa områden och kolla huden på dem regelbundet och vara uppmärksam på förändringar. Det är även bra att göra sin läkare uppmärksam på det här, alla läkare känner inte ens till detta faktum.
Att vara brun är alltså inte ett fullständigt skydd mot
hudcancer. För att skydda sig gäller därmed nästan
de samma regler som för ljushyade när man är utomhus om
sommaren:
- vara i skuggan så mycket som möjligt
- ha skyddande kläder på sig
- skydda ögonen med hjälp av solhatt och solglasögon med
UV-skydd
- använda spf 15 (beroende på hur mörk hud man har: i
början av sommaren 10 – 20, efter att man har fått lite
mer färg: 2 – 10), speciellt i början av sommaren eller
om man är på solsemester, smörja sig regelbundet
Hudcancer
som inte beror på solen
Melanoma
rarer, but deadlier in blacks, Hispanics
Skin
cancer... A risk for all skin types
Melanoma:
Who’s at Risk?
Melanoma
Tips
När man har mörkbrun hud eller använder mycket solkräm tränger inte lika mycket av solens strålar genom den och bildar D-vitamin i kroppen. Man rekommenderar därför att ge extra D-vitamin till speciellt små barn. I Finland är rekommendationerna att ge D-vitamin till 2-års åldern för vita barn, 5-års åldern för svarta barn. I Danmark rekommenderar Sundhedsstyrelsen att man fortsätter med D-dropparna genom hela barndomen och antagligen hela livet.
I Danmark kan man köpa D-droppar på flaska. Vi gillar speciellt Multitabs D-droppar. Dom har en pipett som gör det enkelt att dosera. I Danmark är rekommendationen att barn får 5 droppar = 10 µg D vitamin per dag. När barnen blir äldre kan dom i stället få tuggtabletter som innehåller samma mängd D-vitamin plus alla andra nödvändiga vitaminer (Multitabs Multikids).
För en vit person påstår en del att det räcker att vistas 5-30 minuter i solen varje dag för att få rätt mängd D-vitamin. Ju mörkare man är i huden, desto längre skall man då vistas i solen för att få motsvarande mängd sol, samtidigt som man skall skydda sig mot solen och risken att få hudcancer. Det är större risk att man får hudcancer från solen än att man får d-vitaminbrist, speciellt om man tar extra vitamindroppar eller -piller. Forskarna är heller inte säkra på ifall solkrämer hindrar kroppen att bilda D-vitamin. En del menar att kroppen trots solskyddet ändå kan bilda den nödvändiga d-vitaminen. Dessutom brukar folk slarva med solskyddet och därmed ändå få den mängd d-vitamin dom behöver.
D-vitamin behövs för att kroppen skall kunna uppta kalk. D-vitaminbrist kan leda till allför sköra ben i kroppen och enligt en del forskare även autism.
Dietary Supplement Fact Sheet: Vitamin D - Office of Dietary Supplements
Vitaminer og mineraler til børn