Förra veckan fick jag ett så himla bra tips av Sarah med bloggen Lilla K – hur man virkar in trådändor. Det är verkligen superenkelt sen när man väl har knäckt koden, och det underlättar verkligen arbetet med en filt något enormt!

Man börjar med att knyta en knut med den förra tråden och den nya tråden (nya färgen). Knyt tråden så nära virkningen som du kan.

Man lägger trådändorna så dom ligger längs med kanten man skall virka över, och så börjar man virka.

Sen låter man trådändorna löpa med längs med kanten medan man virkar som vanligt.

När lappen är klar har man bara två trådändor kvar att  fästa – den i början och den i slutet. Sparar jättemycket tid!

Det krångliga var för mej att luska ut hur jag skulle börja min virkning, för det gick inte riktigt att följa virkbeskrivningen när man skall börja precis där som den förra tråden avslutades. Vanligtvis börjar jag med en fast maska och gör sen stolpar, men nu skulle jag liksom börja i en stolpe, så jag gjorde tre fasta maskor i stället (som motsvarar sista stolpen i en sån där sektion) och sen var det bara att fortsätta virka varvet runt som vanligt. Sista varvet var enklast för det består annars också bara av fasta maskor.

Egentligen hade jag tänkt visa det här tipset redan på söndag, men vi kom på den briljanta idén att göra en youtube-video på det i stället och ända sen dess har jag suttit och försökt klura ut hur jag skall få mobilens mp4-fil konverterad så att jag kunde använda nåt editeringsprogram på datorn för att klippa lite i filmen. Nu äntligen kom jag på hur det funkar, vilket öppnar nya möjligheter här på bloggen känner jag helt plötsligt!

Här kommer alltså min virkbeskrivning i videoform, med det förbehållet att det  var min första video och jag hoppade lite väl mycket omkring med händerna så det är lite krångligt att följa med ibland (plus att rösten var lite skrovlig), men om du inte förstår hur jag menar så hoppas jag att bilderna ovan hjälper – säg annars till om du inte hänger med i varken videobeskrivningen eller bilderna så ska vi se om jag på nåt sätt kan få det förklarat!

Så blev jag klar med nästa filt. Jag använde mej av samma mönster som förra filten (graphic granny afghan), men gjorde den tre gånger så stor så den skulle vara härligt gosig att svepa sig in i.

Äldsta sonen fick välja färger själv och sen satte jag igång. Nu när den här filten är klar skall jag gå igång med nästa filt, i lite andra färger, men hexagoner den här gången också – jag gillar verkligen att virka hexagoner!

Många tycker vårt hus ser ut som ett Villa Villekulla, och dom skulle bara veta! Det inte bara ser ut som Pippis hus, här utspelar sig också en del av intrigerna i Astrid Lindgrenböckerna känns det som.

Vissa dagar vet jag inte om jag ska skratta eller gråta, som idag när en av ungarna blev lite väl sugna på tsatsiki och i smyg gick och stoppade hela huvudet ner i tsatsikiskålen… Jag kom in i köket och hittade en unge med yoghurt runt hela ansiktet och håret och händerna och visste inte vad som hade hänt. Det svider, sa ungen, men vad är det då, vad har du gjort? undrade jag. Jag skulle bara slicka det som var i bottnen på skålen, sa ungen. Då hade mamman lite svårt att hålla sig för skratt, det var lite väl mycket Emil i Lönneberga över det. Samma unge pillade förresten en grej in i näsan häromdagen. Den där Astrid var nog helt klart inspirerad av verkliga händelser när hon skrev sina historier!

Den senaste tiden har äldsta sonen insett fördelarna med att lära sig att skriva vackert:

”glass” stod det plötsligt på inköpslistan, och ”godis till barnen” – försöka duger! Det hade kunnat funka om pappan varit tillräckligt disträ, eller om mamman inte hade läst igenom lappen en sista gång Sen måste jag ta en bild på lappen, den får mej att smila varje gång jag ser den!

Såna här gulliga hyss är ju bara kul egentligen, mindre kul är det när ungarna har ritat på min retrotapet i övre hallen som inte går att få fler rullar av… Men inget ont som inte för nåt gott med sig – jag har redan en plan för hur jag skall tapetsera om den väggen, och det kommer inte att kosta nånting extra! det tar bara lite tid, för först skall vi dricka vårt favoritté så att jag har material till tapet.

Sen när det ibland blir för mycket och jag behöver koppla av från alla hyss och larm och stoj så  tar jag till mitt höst-vinters avslappningsknep  (vår-sommar är det trädgården som gäller) – virkning. Så avkopplande och skönt, speciellt när jag virkar med alla mina färggranna garn, färger som passar i vilken Villa Villekulla som helst, med eller utan hyss!