En rolig ”blast from the past”

088 (2)

För 1,5 år sedan skickade vi in ett bidrag till Yles klimattävling, och idag råkade jag se att det ännu finns kvar på nätet. Det var kul att se hur två av våra barn berättar om ekologi och hur vi tänker på naturen – dom hade inte riktigt hängt med alla gånger i vad som var bra och vad som var dåligt för naturen, vilket märks på mej som fnissar bakom kameran :)

Vi fick publikpriset i tävlingen. Juryn ville tydligen ha mer pyssel och knåp, vilket är lite ironiskt för det är ju det jag mest håller på med. Tredje priset i tävlingen fick en som gjorde stolar av champagnekorkar – ett pyssel som definitivt inte är originellt, och inte förstår jag hur det riktigt hänger ihop med miljömedvetenhet heller. Det känns som att det skulle vara mer miljömedvetet att slänga metallen i metallskrotet än att knåpa ihop små stolar som sen blir liggande i nåt skåp, eller i värsta fall slängs i vanliga skräpet. Eller att helt låta bli att köpa såna flaskor. Det kändes lite som att dom som gjorde tävlingen tänkte en sak om hur tävlingen skulle vara (det hette att man skulle visa hur man försöker leva ett mer hållbart liv), och juryn en annan (mer betoning på tips och tricks, bortsett från andrapristagaren). Det var hursomhelst kul att delta och kul att slå ett slag för lite mer miljötänk i det här landet.

Om du vill läsa vår text om hur vi försöker vara miljömedvetna så finns den här. Det finns också en liten ruta som man kan klicka på så kan man se en film där våra två äldsta (som då var 7 och 4) berättar om hur vi tänker på miljön.

 

Tyg vs papper

022

Jag fick en fråga häromdagen om hur miljövänligt det egentligen är med kökshanddukar vs hushållspapper, och eftersom jag ju också snackade om tygnäsdukar igår så tänkte jag att det kanske skulle vara dags att kolla upp lite siffror och inte bara utgå från att det är mer miljövänligt.

Jag började med att googla på svenska, men det fanns inte så mycket information att hitta, i varje fall inte sådär vid första anblicken. Det gick ganska snabbt att räkna ut att det blir billigare att använda tygnäsdukar, tygservetter och kökshanddukar i stället för pappersmotsvarigheten.

vattenfalls hemsida kan man läsa att en 60 graders tvätt kostar ca 3,30 kr. Av det är 1,20 tvättmedel, 1,30 elkostnaden och 0,80 vattenkostnaden. En av våra kökshanddukar väger i snitt runt 90 gram, så då ryms det ca 60 stycken i en tvättmaskin. Hushållspapper kostar runt 20-40 öre per metern, så om man jämför kostnaden för hushållspapper vs kökshanddukar så blir det runt 9 kr för motsvarande en maskin tvätt. Som då alltså kostar 3,30 om man tvättar i 60 grader. Vi tvättar oftast i 30 grader, så för oss blir kostnaden ännu lägre.

Det här är alltså maxkostnaderna för att tvätta kökshanddukar i tvättmaskin. Om man slänger med en kökshandduk nu och då i tvättmaskinen, t ex om man som vi är småbarnsfamilj och har mycket tvätt varje dag, så blir kostnaden ännu mindre per kökshandduk. Våra näsdukar kostar nästan ingenting att tvätta, med tanke på hur lite utrymme i tvättmaskinen dom tar. Dom tar inte utrymme från annan tvätt menar jag som därmed inte blir tvättad, utan dom ryms alltid med i en tvättmaskin med kläder (en näsduk väger i snit ca 18 gram, en bråkdel av vad som ryms i en 6 kg tvättmaskin).

Inköpet av kökshanddukar, tygnäsdukar och disktrasor kostar ju såklart, men det är ett engångsbelopp – dom håller i rätt så många tvättar, så kostnaden blir ännu mindre ju längre man använder dom. Själv har jag som sagt en del av min morfars gamla näsdukar, och många servetter som är hur gamla som helst. Vi har också begagnade kökshanddukar, både sådana som vi fått och som vi köpt, och då blir kostnaden ju ännu mindre.

Men vad med miljöpåverkan? Då var det genast svårare att hitta fakta. Jag hittade en rapport om tygblöjor vs engångsblöjor, och deras tillverkning är ju mycket mer komplicerad och miljöbelastande än en bomullsnäsduk, men i rapporten framkom det tydligt att om man tvättar miljövänligt (kallt vatten, miljömärkt tvättmedel, ej torktumlare) så blir det betydligt mindre miljöbelastning av tygblöjor. På andra plats kommer miljömärkta blöjor.

Om man googlar på engelska dyker det upp så många sidor om fördelen med att använda tygservetter och kökshanddukar att det blir svårt att hitta fakta enbart därför! Enligt en del sidor jag läst så är produktionen av bomull ibland mer belastande för miljön än att tillverka en pappersservett, men grejen är den att man använder bomullsservietter många fler gånger än en engångspappersservett som ju används en gång (om ens det – många restauranger slänger bort oanvända engångsservetter). Vardagstygservetter använder man oftast fler än en gång innan man tvättar dom.

I det långa loppet är det alltså mer miljövänligt (och ekonomiskt) att satsa på tyg, allra helst ekologiskt bomull eller hampa eller lin. Har man inte det så är också blekt eller färgad bomull ett bättre alternativ än pappersservetter. Och begagnat är ju super! Då har ju kostnaden för miljön redan uppkommit, så man hjälper till genom att förlänga produktens livslängd och nytta.

Vi slutade använda hushållspapper för runt 10 år sedan, och har inte saknat det sen dess! Det är våra gäster som har problem, som ännu tänker att man måste ha en bit hushållspapper för att torka upp saker och ting, men vi klarar oss bra med tygtrasor till lite det ena och det andra. För barnen är det helt naturligt med tyg, för dom känner inte till nånting annat.

Om man inte vill helt övergå till tygprodukter så är det i varje fall miljövänligare att köpa sånt som är gjort av återanvänt material eller miljömärkt.

Zero Waste

Det här skulle vi också vilja testa på, eller sträva mot. Lite svårt bara med alla förpackningar som man får i butikerna vare sig man vill det eller inte.  På vår ort finns väldigt få specialaffärer, så allt man köper är inpackat vilket leder till ett stort berg av onödiga sopor. Än så länge har vi soptömning var tredje vecka, men när ungarna slopar nattblöjan (som är nedbrytbar och komposterbar) så borde vi kunna skjuta på soptömningen ytterligare. Här finns många goda tips.

Ett annat mål som vi har: att minska på mängden mat som vi slänger. Vi komposterar som tur är matresterna, men vi slänger nog ändå onödigt mycket.