Rött i min hörna

 

Min hörna ser inte alls ut som jag hade tänkt mig! Den är mycket, mycket mer inspirerande och bättre och fylld med en helt annan färgskala än jag hade trott. Då när vi för länge sedan drömde om att bo i det här huset drömde jag om ett rum med  turkosa väggar, vita detaljer och mycket orange. I stället blev väggarna gröna och detaljerna har liksom blivit röda liksom av sig själv. Det här bordet fick vi ärva och det är precis ett sånt bord som mina föräldrar hade när jag var liten, bara i annan färg (vårt var 70-tals orange!). Mina morföräldrar hade ett precis likadant bord, men träfärgat.

Sen dök den här lampan upp – ännu en röd grej! Den har stått i ett av ungarnas rum, men han tröttnade på den och nu fick den flytta hit ner. Lampan har följt med i släkten och fanns från början på ett apotek har jag för mej.

Den här gungstolen försökte vi sälja för ett tag sen, men fick alltför låga bud. Det kändes liksom fel att göra sig av med ett så fint hantverk för bara en spottstyver, så gungstolen fick hänga med i garaget tills mitt rum blev klart och den hittade sin plats. Gungstolen har  funnits i släkten i över hundra år och är målad i ursprungsfärgen – ett makalöst hantverk tycker jag!

Mitt rum blev inte turkost med orange detaljer, men det blev fint ändå! Mer Karin Larsson än Jonathan Adler, men fint ändå. Och framför allt så är det min hörna, min, bara min! (om vi ignorerar alla andra som befinner sig här dagarna i ända!)

Följ Tedags hos Tant Ninette på| Bloglovin’ | RSS | Instagram | Pinterest | Facebook

För två år sen, men det känns som längre än så!

För två år sen började pappa och jag arbetet med att göra om det felbyggda badrummet och de små sidorummen till ett lyxigt spa och ett arbetsrum åt mig.

Oj, vad det dammade! Men det var jätteroligt. Det var skoj att se vad som fanns under ytorna och det var jättekul att bygga upp allting på nytt, men nu så som vi ville ha det.

Det här rummet har byggts om många gånger under åren. Från början var här antagligen en liten stuga och man gick ut genom dörren som fanns där som fönstret till höger på bilden finns nu. Vi bor ungefär ett stenkast från kyrkan, kanske var det här en stuga där folk kom och bytte om till finkläder innan de besökte söndagskyrkan? På de här väggarna hittade vi fina gamla tapetrester på sina ställen, från cirka 1850.

Nuförtiden ser det lite annorlunda ut! Jag gjorde egna tapeter till den här väggen och blandade in några gamla tapetrester bland de nya pappren.

Men resten av tapeterna finns kvar under väggskivorna så kommande generationer som renoverar ska få sig en fin överraskning de med.

Tänk att det såg ut såhär för bara två år sen! Det känns jätteskönt att ha renoverat hela huset och nu veta att elen och vattnet är draget som de ska (och inte olagligt som tidigare).

Det här var en gång någons kök. Undrar hur många som har suttit här och sett ut genom fönstren och tittat på människorna som går förbi? Nu är det vår tur.

Här trivs jag bra med min kopp te och alla mina pyssel.  Och det gör övriga familjen och vänner också! Ända sedan rummet blev färdigt så har det här rummet blivit mer och mer vårt vardagsrum.

 

Följ Tedags hos Tant Ninette på| Bloglovin’ | RSS | Instagram | Pinterest | Facebook

Ticktackande klocka

Vad jag blev ledsen när min gammelmormors gamla ticktackande klocka gick sönder… (sista bilden i det här inlägget).  En fjäder i den sade boing, och så fungerade den inte längre. Det var inte en värdefull klocka, men den var värdefull för mig och det har inte varit lätt att hitta något att ersätta den med! Det viktigaste tyckte jag var själva tickandet, för det är det som får mig att tänka på tanter som fanns när jag var liten. På min mormors kök. På min gammelfarmor som satt där och spann och kardade ull och alla gamla namnlösa tanter som vi hälsade på när jag var liten. Överallt fanns det där tickandet, och det finns knappt nu längre. Men nu finns det hos mig igen!

Tack mamma och pappa för den jättefina klockan! Nu känns mitt arbetsrum som det ska igen!

 

Följ Tedags hos Tant Ninette på| Bloglovin’ | RSS | Instagram | Pinterest | Facebook

Vissa saker är precis så romantiska och härliga på riktigt som man inbillar sig!

Om det finns ett hörn i vårt hem som är extra mysigt så är det det här!

Det är bara något speciellt med att värma sitt kök med en vedspis, och inte nog med det – laga mat på den också. Vi möblerade om lite grann så att vi nu har en stol bredvid spisen, så vi kan sitta och njuta av värmen på morgnarna.

Men nu börjar det bli glesare och glesare mellan att elda i spisen, och det är inte så dumt det heller, för det betyder att det är vår!

 

 

Följ Tedags hos Tant Ninette på| Bloglovin’ | RSS | Instagram | Pinterest | Facebook

Mitt eget privata spa (nästan!)

Detta är nog mitt favoritrum i hela huset! För det känns inte som att vara hemma – det känns fortfarande som att gå på spa, eller vara på ett fint hotell någonstans.

Nästan som att resa bort en stund att ligga här i badkaret och lyssna till fin musik och bara njuta en stund.

Det är alla detaljerna som gör att det känns så lyxigt. Jag älskar våra bronsfärgade armatur, och ljushållarna som hänger från taket och att vara omgiven av palmblad.

Skåpdörrarna är alla tre gamla dörrar som funnits i det här huset i mer än hundra år. Den i mitten är den äldsta – en dörr som vi hittade i väggen till just det här rummet.

Jag älskar golvet! Det är så skönt att gå på tack vare golvvärmen, och skönt att se på. Ger mig lite romerskt bad-känsla, precis som jag ville ha det.

Spegeln är gammal och bidrar med sin patina till stämningen.

Ovanför badkaret hänger en affish som jag köpte på Fotografiska i Stockholm. Älskar den här bilden, pojken ser precis ut som min yngsta son!

Ja, här har jag det gott minsann!

 

Följ Tedags hos Tant Ninette på| Bloglovin’ | RSS | Instagram | Pinterest | Facebook

Detaljer från barnrummet

Det här guldiga bordet hittade vi på en online-loppis för ett tag sen – och det passade perfekt in i det nyaste barnrummet!

Den kitschiga spegeln är också ett loppisfynd, och ser verkligen superkitschig ut på riktig, men i kombination med herrgårdsbordet (som är täckt med äkta guld och har en marmorskiva) så känns till och med spegeln lyxigare.

Jag drömde om sådana här möbler när jag var liten! Det är riktigt roligt att få frossa i sånt nu som vuxen, speciellt som det knappt kostade några pengar alls – hurra för loppis!

Dottern dekorerar som hon själv vill, och jag gillar! Jag älskar när man kombinerar antika möbler med loppisfynd, vackra glassaker med ett pynt som man gjort i cernitlera.

Ännu fler loppisfynd: en etager fylld med smycken, skor som är ringhållare.

Zebratavla som jag hittade för 20 cent.

Den här damen kom hem med oss från ett loppis, och hon var skamfilad innan och har blivit ännu mer skamfilad hos oss! Det är det som är så bra med loppisfynd – det gör inte så mycket om nån unge råkar tappa dom i golvet, för man har inte investerat så mycket i dom. Och dessutom är det oftast lite charmigt med skavanker!

 

Följ Tedags hos Tant Ninette på| Bloglovin’ | RSS | Instagram | Pinterest | Facebook

Fint på väggarna

Dotterns rum är bara så inspirerande på alla sätt och vis, och det är också konstverken hon har på sina väggar!

Tavlorna är alla gjorda av min mor, decoupage på tygramar, och passar perfekt in i det här ljusblåa prinsessrummet!

Under tavlorna hänger den här tjejen. Hon var skamfilad och skulle slängas, men jag råkade på henne på en loppis innan det blev soptippen.

Med hjälp av lite guldfärg var hon som ny igen! Fin bara värre på väggarna i dotterns rum. Nästan så jag inte vill gå därifrån när jag slänger mej i sovalkoven och bara njuter av att titta på allt det fina! – det gör resten av familjen också, så ibland blir det lite trångt!

 

Följ Tedags hos Tant Ninette på| Bloglovin’ | RSS | Instagram | Pinterest | Facebook

DIY Mosaikgolv

Det här är ett av de mest tidskrävande projekten jag har gjort – eget mosaikgolv i badrummet. Jag hade lite hjälp (inte så lite heller!) av min pappa som slipade bitarna åt mig. Hela hösten tillbringade jag många timmar med att lägga bitarna på golvet i olika mönster, fundera och rada om. Såhär såg det ut:

imgp0827 imgp0833 imgp0836 imgp0840 imgp0843 imgp0867   imgp1304

Till slut blev det såhär.

imgp1309

Det var riktigt avkopplande och meditativt att lägga mosaiken, och jag skulle absolut göra det på nytt! Det enda negativa var att det var hopplöst att få fixat så små bitar som jag från början ville ha (tack pappa för att du försökte!), men till slut blev det riktigt fint ändå.

imgp0869

Vi använde oss av små svarta och vita kakelbitar som vi slog sönder, blandat med grönmönstrat porslin. Alla bitarna slipades så att man inte skär sig på dem när man kliver på golvet.

 

imgp1314 Till sist var allt fogat och klart och min lilla spaavdelning var färdig för användning. Jag tror det här är mitt favoritrum i huset nu! Det är så avkopplande att gå in i badrummet med mosaikgolvet, se på de målade väggarna och ligga i badkaret med bra musik i bakgrunden och levande ljus som fladdrar, och bara slappna av. Ett litet badrum, men ändå på något sätt tillräckligt stort för spa-känslan.

 

Följ Tedags hos Tant Ninette på| Bloglovin’ | RSS | Instagram | Pinterest | Facebook

Dörren i barnrummet

imgp8237

Det här var en gång en helt vanlig vit dörr som inte alls passade in i rummet där den bodde.

Jag målade den först med olika lager av akrylfärg. Skar ut en mall i kartong som jag använde till att klippa ut figurer i fint papper, inspirerad av konstnären Jill Ricci.

imgp8216

Limmade bitarna på plats och målade lite guld runtomkring. Till sist klistrade jag fast några klistermärken och stämplade en liten dödskalle i ena hörnet – jag har nämligen lyckats omvända dottern till Fantomenfan!

imgp8242

Hela dörren lackades i några lager med möbellack så att den lätt går att torkas av.

 

Följ Tedags hos Tant Ninette på| Bloglovin’ | RSS | Instagram | Pinterest | Facebook

Mitt drömrum

imgp8174 imgp8177 imgp8184 imgp8192 imgp8194 imgp8197 imgp8214 imgp8233 Här bor min lilla tjej nuförtiden!

Fast så liten är hon inte längre – 10 år redan. Jag förstår inte hur tiden går, snabbare och snabbare. Det säger liksom pang när ungarna kommer in i ens liv och plötsligt speedar allt upp, och snart har dom flyttat hemifrån och jag brukar låtsasgråta över det redan…!

Det här är definitivt mitt drömrum, och alla andras också.

Hit kommer de av oss som vill mysa och lägger oss i sängen på alla madrasserna och bara njuter, och ser på solnedgången ibland (bilder på alkoven i det här inlägget)

Jag har försökt föreslå att vi ska byta rum, hon och jag, men ”no deal!” hävdar hon. Så jag får väl mysa min lilla dos varje kväll i stället, och få det att räcka över hela dagen tills det är dags för lite Fantomen- eller Asterix-mys bara vi tjejer igen.

Det är nåt med de där två fönstren i olika väggar och hur ljuset faller igenom dem. Väggfärgen som är alldeles perfekt. Sovalkoven som är mysigare än någon hade kunnat föreställa sig. Sakerna som de flesta är ärvda eller loppisfynd och som alla passar ihop. En färggrann karamell, som passar perfekt åt tjejen som bor i rummet!

Följ Tedags hos Tant Ninette på| Bloglovin’ | RSS | Instagram | Pinterest | Facebook