25. maj – på min tallrik

270

Jag har minsann haft bra tajming med fotoutmaningen - idag var det på min tallrik som gällde, just precis rätta dagen för idag har vi nämligen haft kalas.

Först började vi med en massa goda smörrebröd på tallrikarna

270

Mumsmumsmums! Eller det lilla smörrebrödet jag åt var supergott – sen kom en av ungarna och åt upp resten som var på min tallrik.

 

310

Sen var det dags för tårtor av alla möjliga slag, och lite rödbetschips som jag köpte bara för färgen skull och som var jättegoda.

287

Till sist lite underhållning efter kalaset. Sean Banan-gänget dök upp med sin version av Copacabanana – det var minsann en bra avslutning på kaffekalaset!Vi kom så igång med allt deras sjungande och dansande, så när ungarna var klara satte jag mej vid pianot och så hade vi lite allsång. Så himla kul att sjunga ”Den blomstertid” 0ch ”Vi gå över daggstänkta berg” och en massa Evert Taube-visor och andra härliga visor. Det var verkligen ett jättekul kalas, fler såna tyckte ungarna som efterlyser ett likadant kalas till nästa år när pappan fyller 50 påstår dom… (han fyllde just 40, ungarna är inte så bra på matte alla gånger!)

| 1. Snapshots | 2. Liten | 3. Hjärta | 4. Ett plagg | 5. Sovrum | 6. Ett tips! | 7. Drömmar | 8. Nära | 9. Om jag vore en färg | 10. Lunch | 11. Mina blogg-tips! | 12. Som liten | 13. Kvällen | 14. Rofyllt | 15. Kök | 16. Pasteller | 17. Min kära vän | 18. Morgonljus | 19. Minns | 20. Nära hjärtat | 21. Under mina fotsulor | 22. Familjen | 23. Från min soffa | 24. I blom | 25. På min tallrik | 26. När ingen ser | 27. Porslin | 28. Förälskelse | 29. Ballong | 30. I framtiden | 31. Här är jag! |

 

Att vänta på nånting gott

grillning

grillning

Vad det var i paketet

grilltrumma

grilltunna

24. maj – i blom

012

Oj, vad det blommar i vår trädgård just nu ändå! alldeles underbart!012

Dom sista tulpanerna har slagit ut tillsammans med kejsarkronorna.023

Pelargonerna håller på och slår ut032

fler och fler blommor blommar för varje dag037

här tittar några ljusrosa tulpaner upp mellan vallmobladen039

violerna dök upp bland förgätmigejerna048

Så härligt vackert i vårt stenparti!051

Rosenplistern blommar för fullt059

Det här är min favoritnarciss! Tror den heter Pink Beauty eller nåt sånt061 (2)

den här marktäckaren har fått för sig att klättra upp för silverpilen.

| 1. Snapshots | 2. Liten | 3. Hjärta | 4. Ett plagg | 5. Sovrum | 6. Ett tips! | 7. Drömmar | 8. Nära | 9. Om jag vore en färg | 10. Lunch | 11. Mina blogg-tips! | 12. Som liten | 13. Kvällen | 14. Rofyllt | 15. Kök | 16. Pasteller | 17. Min kära vän | 18. Morgonljus | 19. Minns | 20. Nära hjärtat | 21. Under mina fotsulor | 22. Familjen | 23. Från min soffa | 24. I blom | 25. På min tallrik | 26. När ingen ser | 27. Porslin | 28. Förälskelse | 29. Ballong | 30. I framtiden | 31. Här är jag! |

23. maj – feministtankar från min soffa

063

Från min soffa ser jag på när mammorna städar och fejar. På lördag har vi kalas och tills dess skall det se fint ut här hemma och vi har en sån tur som får en sån här snäll städpatrull på besök!

 feministtankar från min soffa

…fast lite fusk är den där bilden, för egentligen ligger jag inte alls på soffan och slappar! Nästan tyvärr att det inte är så (för det är så kul att fixa fint till festen!), har rätt så fullt upp just nu med alla förberedelser. Det är inte bara födelsedagskalas på lördag, jag har en liten hemlis på gång också som du skall få se här på bloggen så småningom! Ser så fram emot att få visa upp den där hemlisen, fast väntan på att berätta en hemlis är nästan lika kul som själva berättandet ibland tycker jag!

(Sen måste jag nog erkänna att vi håller på och fixar och grejar lite extra bara för att Strömsö kommer hit om ett par veckor… Känns pirrigt! och jättesuperduperbra med en sån här deadline så man får alla lister på plats och fint och fejat inför sommaren!)

Ännu en grej: jag är så glad över den här fotoutmaningen och för att jag hittade till Nina Ruthströms blogg! Förutom att ta jättefina bilder (jag vill också ta så bra bilder, och jag inbillar mej att om jag läser fina fotografers bloggar så kanske lite av deras kunskap sipprar ner och fastnar i min hjärna och kameratriggerfinger! man kan ju alltid hoppas…) och göra härliga pyssel och ha ett inspirerande hem så har hon så himla bra åsikter också! Jag gillade verkligen hennes text om debatten kring UnderbaraClaras rumpa och texten om familjen och hur dom delar på ansvaret i deras hem – jag blev så glad när jag läste det inlägget! Ibland hittar man såna här bloggar som på nåt sätt är hela paketet, och jag ser verkligen fram emot att få följa med Ninas blogg i framtiden också! Det bästa av allt är att jag inte alls har hunnit läsa alla inläggen på hennes blogg ännu, så det ser jag fram emot när det väl har lugnat ner sig här hemma (just när läser jag bara få bloggar pga tidsbrist).

En av anledningarna till att jag inte helt kan skriva under Ninas inlägg om familjen är att vi har en annorlunda livssituation än hennes familj. Jag är en renodlad ”hemmafru”, eller hellre hjemmegående, som inte tagit ut en enda föräldradag och vars man inte heller har gjort det helt enkelt för att jag har varit hemma med barnen gratis nästan precis hela tiden (studerade 1,5 år ekonomi ett tag). Jag ser mej själv som en feministisk hemmafru (eller hellre hemmagående som sagt, tycker hemmafru är lite missvisande för man kan vara hemma trots att man varken är fru eller kvinna) och vi diskuterade redan innan vi ens påbörjade ”Projekt Barn” om hur vi skulle dela på ansvaret till 100% och det har vi lyckats rätt så bra med tycker jag. Vi hade från första början en diskussion om vad våra långsiktiga mål är när det  gäller vår familj, nånting som jag tror fler familjer skulle må bra av att diskutera.

Liksom hos Nina är det lite si som så med det där barnens delande av ansvaret, men ju äldre dom blir desto bättre blir dom på att hjälpa till här i hemmet dom också och ta hand om sina ägodelar och sina rum och sina röror som dom lämnar efter sig överallt. Det är verkligen en viktig färdighet att ha med sig i vuxenlivet tycker jag – insikten om att man själv är ansvarig för sitt liv och sina ägodelar och att man inte skall ta andra mänskor för givet.

Vi har lite andra skillnader också, för vi delar inte på nattandet och vi har olika förhållanden till olika barn, helt enkelt för att vi har barn som har sådana behov. Om man har varit en liten bebis och bott på barnhem och inte haft en mamma eller en pappa så sitter den där osäkerheten så djupt att man har helt andra behov än om man är född i familjen. Det här gör att vi inte på samma vis kan vara en familj som delar allt 50/50 för barnen behöver oss på olika sätt, och det som barnen behöver går före några högregående principer och fantasier om hur det skall se ut i en feministisk familj. För mej betyder feminism först och främst respekt för andra mänskor och sig själv och respekt för olikheter och i vår familj betyder det att man behandlas olika. I vår familj så nattar pappan barnen varje kväll och jag dyker upp sen när dom väl har läst sagorna, ibland har dom redan somnat ibland inte. Pappan har fulla ansvaret för barnen när han kommer hem från jobbet och jag har fulla ansvaret för barnen när han är på jobb. När han är på plats så vänder sig barnen till honom mer än till mej, nånting som vi alla i familjen behöver. Jag behöver varje dag en paus från det enormt tunga jobbet som det är ibland att ha hand om barn med ankytningsproblem och andra utmaningar, och barnen behöver få vara med pappan och få egentid tillsammans med honom och pappan behöver ha en bra relation till sina barn så vi vinner alla på det här systemet. På det här sättet fixar vi det så att alla barn får vara tillsammans med båda föräldrar i tur och ordning, och vi känner själva att vi delar på jobbet jämlikt och enligt allas behov även om det utåt sett kanske ibland ser annorlunda ut.

Min man är väldigt engagerad i familjen, precis så som en förälder skall vara oberoende av kön anser jag. Han lämnar och hämtar ungarna från dagis, jag gör det bara ibland. Det är för det mesta han som sköter föräldramötena och han har varit klassförälder i två år och kommer antagligen att vara det fler gånger också. Vi är båda två med på alla viktiga möten på BUP och skolan och förskolor och är båda engagerade i terapin vi går i. Jag står för största delen av uppfostringsbiten, helt enkelt för att jag har en större förutsättning än honom för den biten, både pga min utbildning och mina erfarenheter. Jag har läst mer på saker och ting och specifikt bl a utvecklingspsykologi och anknytningsproblematik, funderat och analyserat mer, och övat mer på just sånt som vi råkat ha behov för så i vårt fall är det jag som oftare informera honom om hur vi behöver göra med barnen. Han fixar alltså det praktiska, jag sköter mer det teoretiska och bägge bitar kräver tid och engagemang och energi så vi känner att det går på ett ut.

hälsar denna mamma som denna dag tacksamt tar emot hjälp av hela två erfarna mammor som kan det där med att städa! (i motsats till mej som bara vet hur man fuskstädar!)

(jag tar förresten jättegärna emot tips på andra bra bloggar! Mina tips finns i högermarginalen här på bloggen)

| 1. Snapshots | 2. Liten | 3. Hjärta | 4. Ett plagg | 5. Sovrum | 6. Ett tips! | 7. Drömmar | 8. Nära | 9. Om jag vore en färg | 10. Lunch | 11. Mina blogg-tips! | 12. Som liten | 13. Kvällen | 14. Rofyllt | 15. Kök | 16. Pasteller | 17. Min kära vän | 18. Morgonljus | 19. Minns | 20. Nära hjärtat | 21. Under mina fotsulor | 22. Familjen | 23. Från min soffa | 24. I blom | 25. På min tallrik | 26. När ingen ser | 27. Porslin | 28. Förälskelse | 29. Ballong | 30. I framtiden | 31. Här är jag! |

Torsdagstema 23. maj : utsidan

048

Idag är det utsidan som räknas, och idag regnar det på vår utsida så det  blir några snabba bilder på vårt hus tagna under ett prickigt paraply.

Tedags hos Tant Ninette

Vårt fina hus – vad jag gillar det! Det slog mej häromdagen precis varför det är mitt drömhus – när jag var liten pratade mina föräldrar alltid om hur dom hade tänkt köpa ett hus som låg i en nu förfallen stadsdel av vår stad, och det huset var just ett sånt här trähus med fina gamla spröjsade fönster och ljus fasad. Tänk, nu bor jag i precis ett sånt hus som jag har drömt om sen jag var alldeles pytteliten! skillnaden är att det här huset är så mycket finare än mitt drömhus någonsin var – genast när det blir vår får vi runt 1000 kvadratmeter extra rum i vår trädgård och kan gå härute och njuta, och det är verkligen nåt som kallas livskvalitet.

Det här fotot tog jag sett från vår köksträdgård där det växer så det knakar. Jag har lagt odlingsväv på en del av lådorna, men det börjar vara dags att ta bort den från bondbönorna som håller på och skjuter i höjden.

Tedags hos Tant Ninette

Vi har ramat in köksträdgården med hjälp av armeringsjärn och en port med en gammal grind som vi hittade bakom ena uthuset. Fönstret till höger är vårt köksfönster och nedanför det har vi en sittplats där ungarna kan sitta och äta sina mellanmål. Bara löven på äppelträden slår ut så blir där lite mer skugga så man kan sitta där och äta lunch också. Just nu äter vi lunch och middag nere i trädgården nära växthuset.

Tedags hos Tant Ninette

Vårt hus var gult och brunt när vi köpte det, men vi har målat det ljust i en gammaldags grågrön nyans. Huset var ursprungligen någon sån här ljus färg, så det känns bra att återställa det till dess gamla glans. I det här huset bodde det en tid en tant som älskade blommor och hade traktens finaste rabatter, något som jag också satsar på för fullt! Våra rabatter blir finare och finare för varje år som går, eller rättare sagt för varje dag som går. Om några veckor har vi förresten bott fyra år i vårt fina hus! Fyra år av on-off renovering och fortfarande är vi inte klara, men det gör inte nåt – gillar man processen så blir livet genast mycket lättare, och för varje sak som vi färdigställer så känner vi oss så stolta! Tänk, ifjol hade vi inte ens gjort klart det ena uthuset eller den här underbara uteplatsen, och i år kan vi verkligen njuta av vår trädgård till fullo. …fast jag erkänner – jag har redan hittat på nya projekt att göra också här i trädgården! jag har en misstanke om att jag aldrig kommer att sluta hitta på nya projekt för oss att göra. Det är väl det som är själva nackdelen med att gilla just processen – genast när man är klar måste man hitta på nåt nytt!

Fler utsidaninlägg hittar du på Fabriken idag

22. maj – Familjen

familj

Dagens fototema – familjen – jag passar på att visa upp min fina familj, precis nymorgnade i sina pyjamaser och i spänd förväntan på vad det är i paketet!

familj

Idag är det en speciell dag, för idag är det Niklas födelsedag – hurra hurra hurra!

Grattis kära maken, 40 år idag! Hoppas du blev glad för paketet – ungarna var i varje fall väldigt entusiastiska över att få öppna det!

Vi hade en ovanligt lugn födelsedagsmorgon idag med glada barn som hoppade runt och hämtade in färsk gräslök från trädgården, kokade te och hämtade fram paket och framför allt, öppnade paketen. Familjen – det är minsann det som gör varje födelsedag lite extra speciell, för ingen skillnad om vi vuxna är lite morgontrötta eller stressade eller allmänt suriga, ungarna är alltid lika entusiastiska över födelsedagarna och det smittar av sig. Att ha familj och barn är mycket jobbigare och hårdare än jag någonsin hade trott, men också precis sådär underbart och meningsfull som jag tänkte mej. Min kära familj – vad jag är glad i er!

| 1. Snapshots | 2. Liten | 3. Hjärta | 4. Ett plagg | 5. Sovrum | 6. Ett tips! | 7. Drömmar | 8. Nära | 9. Om jag vore en färg | 10. Lunch | 11. Mina blogg-tips! | 12. Som liten | 13. Kvällen | 14. Rofyllt | 15. Kök | 16. Pasteller | 17. Min kära vän | 18. Morgonljus | 19. Minns | 20. Nära hjärtat | 21. Under mina fotsulor | 22. Familjen | 23. Från min soffa | 24. I blom | 25. På min tallrik | 26. När ingen ser | 27. Porslin | 28. Förälskelse | 29. Ballong | 30. I framtiden | 31. Här är jag! |

21. maj – Under mina fotsulor

156

Under mina fotsulor – ja, just nu går jag runt med sandaler, nåt som jag inte hade trott skulle ske redan nu i maj! Helt underbart att kunna skippa strumporna på morgonen och gå barfota inomhus och sen hoppa in i sina mjuka sköna ingådda sandaler och så ut i trädgården!

Under mina fotsulor

Jag går ut och njuter av blommorna

Under mina fotsulor

jag går ut och spraymålar grejer

Under mina fotsulor

jag går ut och rensar ogräs och mina trotjänare hänger troget med överallt.

P.S. Det är förresten det som är nackdelen med att bo i ett gammalt hus på ett gammalt område som vi gör – marken är full av glas som samlats här under århundradena, så vi kan inte låta barnen springa barfota och känna gräset under sina fötter. I stället är det sandaler och träskor som gäller.

| 1. Snapshots | 2. Liten | 3. Hjärta | 4. Ett plagg | 5. Sovrum | 6. Ett tips! | 7. Drömmar | 8. Nära | 9. Om jag vore en färg | 10. Lunch | 11. Mina blogg-tips! | 12. Som liten | 13. Kvällen | 14. Rofyllt | 15. Kök | 16. Pasteller | 17. Min kära vän | 18. Morgonljus | 19. Minns | 20. Nära hjärtat | 21. Under mina fotsulor | 22. Familjen | 23. Från min soffa | 24. I blom | 25. På min tallrik | 26. När ingen ser | 27. Porslin | 28. Förälskelse | 29. Ballong | 30. I framtiden | 31. Här är jag! |

Blomsterprakt

031 (2)

059 (3) 063 064 070 071 (3) 080 113

Trädgården visar sig verkligen från sin bästa sida nu! Långa ljusa varma dagar, massor med blommor som blommar på en gång och träd som slår ut mer och mer för varje dag. Härligt!

20. maj – nära hjärtat

015

Dagens fototema – nära hjärtat. Det första jag kom att tänka på var rasism, och hur man kan motarbeta det. Sen tänkte jag på alla feminismlänkar som cirkulerat ett tag och det ligger precis lika nära mitt hjärta. Sen började jag tänka på vad dom har gemensamt, och allt möjligt annat jag går och funderar på nuförtiden – nämligen respekt.

För mej är det viktigt att man har respekt för andra mänskor, oberoende av deras bakgrund, ålder, kön, handikapp, sexualitet, religion, politiska inriktning & kultur –ja, allt som sticker ut från normen.

rasistiska spelkort

Alla mänskor har rätt att bli behandlade med respekt och inte som stereotyper

Respekt är själva grundstenen i min syn på världen och på andra mänskor och på mig själv. Det  gäller både på en större plan som politik (att män och kvinnor borde ha lika lön för lika arbete till exempel), på lokal plan (t ex att folk i vardagen borde behandla mänskor av olika hudfärg på ett jämlikt sätt) och på en personlig plan (jag försöker att reda ut problem med folk i min omgivning, och visa dem respekt genom att direkt vända mej till dem om det är nån fnurra på tråden, i stället för att vara passivt aggressiv och inte låta dom veta att dom har sårat mej, och jag försöker säga till på ett någorlunda neutralt sätt när jag hör att någon använder ett rasistiskt uttryck utan att antagligen mena något illa). Nu slår det mej att det viktigaste för mej går djupare än så – för mej är det viktigaste självreflektion, det är via självreflektionen som jag kommer åt mina värderingar. Jag hade tänkt avsluta det här inlägget med att önska mer respekt till världen, men vid närmare eftertanke skulle en bättre önskan vara mer självreflektion. Att allt fler personer, familjer, samhällen, länder reflekterade över vilka deras värderingar är och hur dom efterlever dom ute i världen. Att de skulle fundera på vad de gör för att göra världen till ett lite bättre ställe, vad det är som hindrar dom från att leva upp till sin potential och att ta konsekvenserna av sin brist på handling om de väljer att inte agera.

Det man ser i det lilla ser man också i det stora. Avundsjuka finns på både en personlig plan och på en nationell plan, vilket märks speciellt tydligt i det här finländska landet när man slår Sverige i nån sport. Jag skämdes då Finland förra  gången vann över Sverige i ishockey och tack och lov gick det inte så den här gången (folk betedde sig så svinaktigt och öppet rasistiskt). Lillebrorskomplex kan lika gärna drabba ett helt land som en enda individ (Danmark & Norge lär ha ett liknande lillebrorskomplex som Finland). Hade vi som samhälle haft större självmedvetenhet och reflekterar mer om våra värderingar så hade alla hemska rasistiska incidenter efter den hockeyvinsten inte behövt hända. Det är därför det gör mej så glad att det förekommer en debatt om rasism och feminism och om vilka barnböcker som är lämpliga för barn, för det bevisar att på nån plan någonstans så börjar en viss självreflektion ändå ske.

| 1. Snapshots | 2. Liten | 3. Hjärta | 4. Ett plagg | 5. Sovrum | 6. Ett tips! | 7. Drömmar | 8. Nära | 9. Om jag vore en färg | 10. Lunch | 11. Mina blogg-tips! | 12. Som liten | 13. Kvällen | 14. Rofyllt | 15. Kök | 16. Pasteller | 17. Min kära vän | 18. Morgonljus | 19. Minns | 20. Nära hjärtat | 21. Under mina fotsulor | 22. Familjen | 23. Från min soffa | 24. I blom | 25. På min tallrik | 26. När ingen ser | 27. Porslin | 28. Förälskelse | 29. Ballong | 30. I framtiden | 31. Här är jag! |